Siri

(En pojke i London, han satt där säkert en timme...)

Jag måste verkligen ta tag i mitt liv snart, det går inte att fortsätta så här helt enkelt. Någonstans måste man bestämma sig för att ändra på tillvaron, annars händer inget. Jag spelar schack på min egen kropp, alla lösa delar som går att flytta åt olika håll på olika sätt, ingen vet vart de är påväg innan draget kommer, och då är det alltid någon del som blir utelämnad eller oskyddad. Det finns flest bönder, de kan man bara flytta åt ett håll, alltid framåt, aldrig bakåt, med en bonde kan du aldrig ångra ett drag eller göra om,ändå är det dem som är lättast att flytta, lättast att offra, men sen när man märker att alla bönder är förbrukade kommer man på att det var dom man behövde. Tornen är bastanta och konstanta, med dem gäller det att hitta en rak väg, men mina blir oftast bara stående i sina hörn, bortvalda och oförmögna att röra sig rätt. Springarna som rör sig snett fram och tillbaka på sina rutor, svarta eller vita, tycks aldrig nå sitt mål utan går bara fram och tillbaka och sneddar över planen som om man kunde leva livet med genvägar. Hästarna hoppar över och snirklar emellan. De kommer överraskande väl tillpass i vissa situationer, där de bara dyker upp och tar ett steg som man inte trodde de skulle klara, då är hästarna  helt oslagbara ovärderliga och jag skulle antagligen inte klara  mig utan dom.  Men man har bara två och efter hand blir de förbrukade och tagna av motståndarlaget, då får man inte tillbaka dom innan man börjar på ett nytt parti. Drottningen i mitt liv skulle kunna hjälpa mig till vinst, men bara om jag vågade låta henne...hjälpa mig. Hon får hjälpa till ibland, men jag är för rädd för att förlora henne så hon står mest och försöker se hela spelplanen. Kungen kan bara ta ett steg i taget. Han är den som jag skyddar in i det sista och håller borta ifrån allt ont. Så fort något dåligt är på väg att komma i närheten, flyttar jag honom, eller ställer något ivägen så att han aldrig ska behöva möta det. Jag är rädd att något ska hända kungen, för om något händer är ju spelet slut... 

"De Profundis"