Siri

Miljöförstöring, ozonhål och naturkatastrofer genom syrar våran vardag nu förtiden. Människan har förstört sin chans till att leva vidare på jorden som vi förut gjort, Mänskligheten kommer gå under och egentligen kanske vi borde sluta med allt och börja leva på bark.  Jag håller med fullständigt, det är jättehemskt det som händer, vi måste verkligen göra något åt det nu, och det måste göras drastiskt. Företagen måste börja tänka mer till människors och världens bästa istället för sin årsbudget och människorna, vi som lever här på jorden, måste tänka till och kanske inte ta bilden till Konsum för ett paket mjölk. Men allt det där tugget kan alla redan, vi blir matade med katastroferna varje dag, människan pallar inte det! Det är som att få en hård spark i magen varje dag, tillslut bryr man sig inte längre, visst tycker man att det är hemskt, men man gör inget åt det - för att det är en vana som sitter, som man hört förut och som känns omöjlig att ändra på. Istället för att hela tiden berätta hur jävligt allt är borde man i alla fall varannan dag se till förändringarna som faktiskt händer.

När jag började skolan lärde jag mig om att jorden är jättegammal, människor har levt jättelänge och att vi skulle fortsätta med det jättelänge till. Det jag fick lära mig var att vi människor var ett fantastiskt påfund som utvecklats från en encellig grej till en helt sjukt komplicerad varelse. Det var en possitiv syn på människan och på vår roll i världen, vi nittiotalister, och många innan oss, växte upp med en framtidstro. Allt var under utvekcling, datorerna, TV-apparaterna, mobilerna, Mp3-spelare o.s.v. Konsumtionen gör att vårt samhälle fungerar, om folk inte skulle konsumera skulle inte mpnga länder klara sig bra. Som den iPod-generation jag lever i, fick vi alltså en start på livet som känndes possitiv,  vi var människor -  människor var bra! 

Men den generation som nu är inne i låg-mellanstadiet, och för att inte tala om den som kommer härnäst kommer få höra hur hemskt det är att vi förstör jorden. De får höra om alla katastrofer som kommer ske, alla människor som kommer dö och alla som kommer drivas på flykt undan naturkatastroferna. Det känns inte rättvist! De står ju allra minst ansvariga för allt detta, ingen ursäkt för att inte bry sig, men på det sättet allt detta läggs fram. Gå framtill en sjuåring och säg att "Vi kommer dö snart" och se hur glad den blir. Tror du då att denna sjuåring genast börjar källsortera och åka kollektivt? Skulle inte tro det! Små barn är så underskattade, de är mycket smartare än oss som är lite äldre, de skulle inte börja paniksortera eller börja leva på bark, de skulle göra något av två saker. Antingen lägga sig ner apatiskt och dö, eller leva på som förut och njuta av livet. Man kan inte säga till en sjuåring att allt är kört, då kommer inget att hända. Om man däremot skulle ge dem ett litet hopp, visa på de positiva saker som görs skulle de garanterat ändra på situationen. Ingen är bättre än barn på att aldrig ge upp. Så sluta för guds skull att trycka katastroferna ner i barnens halsar, ge dem hoppet istället, visa vad som kan göras och låt dem leva!

                                                                                                                                                                             Over and out