Half way to five points

Ibland måste man inse. Inse att det är dags att ge upp, att det inte kommer bli bättre nästa gång, att det enda som kan göra saken bättre är att låta bli. Och nej Stina, jag är inte bitter eller vrång, detta är för faan fakta! I maj, 2006, tills idag, februari 2007. Nästan ett år, 10 månader, knapp förbättring. Vilat: 2x2veckor - förbättring i tre dagar. Vila: till augusti, efter Urkult. Jag som trodde NM, NM då är allt bra, då ska jag simma 50, 100 ryggsim, 50 fjäril och 100 medely. Men när det är NM kommer jag vara hemma och vila, äta veggmat och jaa, ska inte fylla i resten....

Jag hatar sånnahär beslut, kan ingen fatta dem åt mig? Kan jag inte få så grymt ont i armen att jag inte KAN simma, det hade varit ganska mycket lättare att bestämma sig då. Men egentligen vill jag det ju inte,såklart! (Ha ont alltså) I helgen ska jag åka till Fjugesta, fundera lite där och sen komma tillbaks med ett beslut...

ÅNGEST!

"Half way to five points, is as far as you come"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback