Gandhi is the shit

Livet är som en mosaiktavla. Man ser inte mönstret när man står för nära, men när man blir äldre och kan ta ett steg ifrån ser man vad det föreställer.

Igår var det Valborg. Det är en allmän trevlig dag, men eld och musik och början på slutet liksom. Jag och Alicia bakade en paj, handlade pizza (orka laga mat liksom) och satte oss sen på Sidsjön med alla barnfamiljer och spelade lite gura. Mycket trevligt faktiskt. (jaa, jag erkänner, det blev en VÄLDIGT lugn valborg för mig i år). Vi gick hem, åt paj, drack te och såg på "Step Up". "Save the last dance" är bättre, men "Step Up" var ockå helt okej.  Sen tänkte vi  se "Bränd av solen" men gav upp. Den var tråkig! Istället gick jag och Alicia en liten nattpromenad. Åh, vad jag älskar natten!! Speciellt sommarnätter! Allt är så tyst och lugnt, och man känner sig så underbart ensam. Love it!

Dagen D kom. Första maj. Jag ock Alicia tänkte vara  politisktengagerade och tog oss ner på stan för att titta på  demonstrationståg.  Snackade med en vänster-människa som ville att jag skulle skriva på ett papper där det stod "Mot högerpolitiken". Han jag snackade med kunde liksom inte förklara varför man skulle skriva på, utan smög därifrån vid första bästa tillfälle. Sen har vi faktiskt fri partibildning i Sverige, en av grundpelarna för demokrati. Och då tycker jag inte att man ska rådissa ett parti utan att säga vad de gör dåligt, och säga vad man själv gör bättre. Så jag skrev inte på. (Träffade Alicias syster med kille...man kan ju inte slita blicken från deras underbart jättesöta bebis)

Klart slut

"Gandhi Is The Shit"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback