Lär av dina misstag..?
"Lär av dina misstag" heter det. Men..?
Som exempel kan vi ta förintelsen under andra världskriget. Hur många människor som helst blev mördade för att de stack ut, inte följde normerna eller helt enkelt var födda av "fel" mor. Man kan då tycka, att när världen en gång sett sådant hat, sett att människor faktiskt är kapabla till att göra de mest vedervärdiga sakerna borde lära sig. Att lära av historien och istället för att bilda normer och bygga avgränsningar, man borde lära sig att se till det underbara med att alla människor är unika. Men icke, vi kan räkna upp åtaliga folkmord och massmord från förintelsens slut; Folkmorden i Rwanda, Pol Pot i Kambodja med de Röda Khmererna och ingen kan väl missat det som händer i Burma. Människor sätter sig på höga hästar för att de tycker att de är mer värdefulla än andra, mer människa. Maktgalningarna drabbar världen gång på gång, samtidigt som de uttrycker sitt fulla medlidande i det som hänt, det som varit. Bush gör ju såklart mäniskligheten en stor tjänst genom att påstå att Irak har massförstörelsevapen och invardera dem utan hämningar, varför påstår han att de har dessa vapen? Har han hört rykten? Har de sagt det? Har de anledningar? Eller har han rentav kvittona? Jamen juste, Irak har olja, oj säger Bush och låssas som om han inte alls vill åt den, och fortsätter änglalikt att påstå att Irak har massförstörelsevapen, griper en och annan eftertraktad terrorist och beter sig allmänt jävligt. Många av invånarna i USA börjar bli less på att skicka sina söner tillvärnplikt i USA och nästan veta att de aldrig kommer hem igen, man kan tycka att USA borde lärt sig efter Vietnamkriget...
Vi kan ta oss till ett mer nationelt plan och titta lite på media. Skvallerpress efter skvallerpressn blir anklagade för att hängt ut någon stjärna eller gått ut med falska eller sekritessbelagda uppgifter. Redaktören hamnar i TV och får tid och plats till att förklara sitt misstag för svenska folket han/hon "trodde att de fick ge ut namn, bild och telefonnummer till vittnet för mördaren" eller så "råkade detta ärende inte gå genom mina händer, och jag hann inte läsa innan det hamnade i tryck" eller möjligtvis erkänner h*n sitt misstag, säger förlåt och att de på redaktionen ska skärpa kontrollen. Men ack, nästa vecka händer samma sak igen...
Eller svearikes politiker som inte kan låta bli att gå ut på krogen, supa sig redlösa och slå ner eller kränka någon stackars dörrvakt som då också råkar vara gay eller invandrare. Och ja, jag vet mycket väl att politiker bara är människor men om de antagit sig ett yrke där man ska representera det svenska folket ska man ta sin ställning i akt och kanske tänka sig för åtminstone en gång innan man sätter sig och pimplar vin med en reporter från TV4 en lördagskväll.
"Och nej, jag är inte heller guds bästa barn, inte du heller och inte någon..."
Som exempel kan vi ta förintelsen under andra världskriget. Hur många människor som helst blev mördade för att de stack ut, inte följde normerna eller helt enkelt var födda av "fel" mor. Man kan då tycka, att när världen en gång sett sådant hat, sett att människor faktiskt är kapabla till att göra de mest vedervärdiga sakerna borde lära sig. Att lära av historien och istället för att bilda normer och bygga avgränsningar, man borde lära sig att se till det underbara med att alla människor är unika. Men icke, vi kan räkna upp åtaliga folkmord och massmord från förintelsens slut; Folkmorden i Rwanda, Pol Pot i Kambodja med de Röda Khmererna och ingen kan väl missat det som händer i Burma. Människor sätter sig på höga hästar för att de tycker att de är mer värdefulla än andra, mer människa. Maktgalningarna drabbar världen gång på gång, samtidigt som de uttrycker sitt fulla medlidande i det som hänt, det som varit. Bush gör ju såklart mäniskligheten en stor tjänst genom att påstå att Irak har massförstörelsevapen och invardera dem utan hämningar, varför påstår han att de har dessa vapen? Har han hört rykten? Har de sagt det? Har de anledningar? Eller har han rentav kvittona? Jamen juste, Irak har olja, oj säger Bush och låssas som om han inte alls vill åt den, och fortsätter änglalikt att påstå att Irak har massförstörelsevapen, griper en och annan eftertraktad terrorist och beter sig allmänt jävligt. Många av invånarna i USA börjar bli less på att skicka sina söner tillvärnplikt i USA och nästan veta att de aldrig kommer hem igen, man kan tycka att USA borde lärt sig efter Vietnamkriget...
Vi kan ta oss till ett mer nationelt plan och titta lite på media. Skvallerpress efter skvallerpressn blir anklagade för att hängt ut någon stjärna eller gått ut med falska eller sekritessbelagda uppgifter. Redaktören hamnar i TV och får tid och plats till att förklara sitt misstag för svenska folket han/hon "trodde att de fick ge ut namn, bild och telefonnummer till vittnet för mördaren" eller så "råkade detta ärende inte gå genom mina händer, och jag hann inte läsa innan det hamnade i tryck" eller möjligtvis erkänner h*n sitt misstag, säger förlåt och att de på redaktionen ska skärpa kontrollen. Men ack, nästa vecka händer samma sak igen...
Eller svearikes politiker som inte kan låta bli att gå ut på krogen, supa sig redlösa och slå ner eller kränka någon stackars dörrvakt som då också råkar vara gay eller invandrare. Och ja, jag vet mycket väl att politiker bara är människor men om de antagit sig ett yrke där man ska representera det svenska folket ska man ta sin ställning i akt och kanske tänka sig för åtminstone en gång innan man sätter sig och pimplar vin med en reporter från TV4 en lördagskväll.
"Och nej, jag är inte heller guds bästa barn, inte du heller och inte någon..."
Kommentarer
Trackback