Siri

Idag impulsklippte jag mitt hår. Storyn var som följer: Jag gick in på toaletten och tittade i badrumsskåpet på jakt efter en nagelsax, istället hittade jag en stor sax som man klipper hår med. Tänk er en blixt på en kamera en mörk oktobernatt, så lös mina ögon. Jag tyckte jag hade förlång lugg och klippten den och sen fortsatte jag helt enkelt över allt. Det var jätteskojigt! Sen slutade jag klippa och gick ur badrummet (obs. utan nagelsax) men vände inom tre minuter tillbaka för att klippa lite till eftersom jag var så duktig...haha. (nu ser jag ut lite som Gollum...haha)

Det är en sån där dag då jag inte känner något, eller jo det gör jag, jag har ont, men kan inte peka på vart. Jag tänker på sommaren, jag önskar att den vore här samtidigt som jag önskar att jag bara kunde slippa den...det är så lätt att bara ta steget ut och falla igen, skita i vad som väntar i djupet och bara låta kroppen falla tills det tar stopp. Men vem skulle vara där och plocka upp mig? Ingen har ork. Vandringen uppåt är så himla mycket längre än fallet, och jag borde tänka, som jag gjort snart i två månader "Jag ska inte dit"...men ikväll orkar jag inte med...aja...

Jag är faktiskt ganska duktig på det där med Bilddagboken nu! SirAj heter jag för alla er som inte listat ut det! Kolla in vetja, men lämna en kommentar!

"Är du en av alla dom som vill försvinna när det känns som mörkret klagar så är vi två"