Cards on the table now please!
Ja, äntligen! Nu är franskan avslutad! Aldrig mer!!! Attans vad jag och Sophie har väntat på denna dagen! Skönt!!
Annars idag, skridskor där jag och Emelie ägde (Köttbulle, spagetti, köttbulle, spagetti), en simträning med barnen och en mycket bra träning, jag kommer ha grym träningsverk imorgon!
Har ni tänkt på att gamla tanter hela tiden bekräftar varandra? Jag lyssnade på ett par gamla damer idag när jag väntade på bussen och innan tant nr.1 har hunnit klart med sin mening om kungahuset ("Ja, och nu vill kronprinsessan Silvia ha en ny gård, och vem är det som får betala det då? Jo vi") fyller tant nr.2 i ("Ja det vill hon, ja det få vi"). Och så byter de samtalsämnen om gubben i huset brevid som är ute och går på gården, innan tant nr.2 hunnit klart med sin mening ("Det är ju faktiskt sandat på vår gård, man kanske borde gå en sväng där på dagen. Jag är ju inte den som sitter stilla, men på vintern är det ju så halt!") fyller tant nr.1 i ("Ja, det går riktigt braatt gå där. Ja, du rör på dig så mycket, visst gör du det!") Det är som att de vet hur deras samtalspartner ska avsluta sin mening innan de gjort det och bekräftar att det de sagt är sant. Jag ser detta som lite underligt och ber om att få återkomma med teorier om varför!
Tack för idag!
"This is your game now, I don't want to be in it anymore. So please put your cards on the table"
Annars idag, skridskor där jag och Emelie ägde (Köttbulle, spagetti, köttbulle, spagetti), en simträning med barnen och en mycket bra träning, jag kommer ha grym träningsverk imorgon!
Har ni tänkt på att gamla tanter hela tiden bekräftar varandra? Jag lyssnade på ett par gamla damer idag när jag väntade på bussen och innan tant nr.1 har hunnit klart med sin mening om kungahuset ("Ja, och nu vill kronprinsessan Silvia ha en ny gård, och vem är det som får betala det då? Jo vi") fyller tant nr.2 i ("Ja det vill hon, ja det få vi"). Och så byter de samtalsämnen om gubben i huset brevid som är ute och går på gården, innan tant nr.2 hunnit klart med sin mening ("Det är ju faktiskt sandat på vår gård, man kanske borde gå en sväng där på dagen. Jag är ju inte den som sitter stilla, men på vintern är det ju så halt!") fyller tant nr.1 i ("Ja, det går riktigt braatt gå där. Ja, du rör på dig så mycket, visst gör du det!") Det är som att de vet hur deras samtalspartner ska avsluta sin mening innan de gjort det och bekräftar att det de sagt är sant. Jag ser detta som lite underligt och ber om att få återkomma med teorier om varför!
Tack för idag!
"This is your game now, I don't want to be in it anymore. So please put your cards on the table"
Kommentarer
Postat av: stina
det heter ju köttbulle, sparris!! ;D
Postat av: emelie
köttbulle, och SPARRIS! min egna favorit var svanen, så vackert och ståtligt. duoch jag siri, vi är hajj på det där med konståkning!
Trackback