Kapitel ett

Detta är en historia om en flicka som levde i en värld i ett solsystem som bara hade en sol. Planeten hon bodde på kallades Tellus och den var uppifrån väldigt grön och blå. Precis som man gör i alla världar och på alla planeter krigade folket som bodde där emot varandra. Men på denna planet var krigen väldigt onödiga och väldigt blodiga. Folket hade haft många krig som spillt många av Tellus varelsers liv. Ibland hade det handlat om att folket hade olika färg på skinnet, som att två katter skulle kriga mot varann för att den ena var röd och den andra svart. Ibland hade kriget handlat om att de trodde på olika saker, somliga trodde på en allsmäktig, rättfärdig härskare som ingen någonsin hade träffat som de kallade Gud, andra trodde på en allsmäktig, rättfärdig härskare som ingen någonsin hade träffat som de kallade Allah. Och även fast Tellus var en väldigt stor planet med mycket plats för alla som bodde där, bråkade Tellus invånare ibland om marken, som om alla inte skulle få plats.

 

Denna flicka som kallades Flis, var en speciell liten varelse på Tellus eftersom hon ofta frågade sig själv varför alla bråkade och dödade varann hela tiden. Hon tyckte att istället för att ta till våld, skulle man sätta sig kring ett bord och prata igenom allt som inte kändes bra. Om de människorna som hade ljust skinn hade pratat lite med de som hade mörkt, skulle de båda ha förstått att de inte alls skilde sig så mycket ifrån varann. Och om de som trodde på Gud och de som trodde på Allah hade satt sig ner runt bordet och pratat lite och diskuterat sin olika tro hade de kanske förstått varann bättre. Om det var någon som väldigt gärna ville bo på samma ställe som någon annan kanske de kunde prata lite med varann, och kanske skulle den första då få låna platsen att bo på ett litet tag, medan den andra var på semester. Flis hade ett väldigt bra bord för detta ändamål, och om någon frågade henne skulle hon gärna låna ut det till dom. Det var en vän till henne som en gång hade snickrat bordet, vännen hette Mick och när han gav bordet till henne i present blev hon så glad. Bordet var stort, det fick säkert plats åtta personer runt bordet om alla hade en varsin stol. Bordet hade fyra ben och under bordet fanns en väldigt praktisk list, som man kunde lägga upp fötterna på om man hade långa ben. Bordet var slitet men det stod stadigt om man hade jämnt golv. Flis trodde att det var viktigt att ha ett bord som stod stadigt om man skulle prata om viktiga saker runt det. Om någon som satt och pratade om en viktig sak kring bordet helt plötsligt skulle känna sig lite osäker kunde denna kunna hålla i bordets kant och fatta mod av dess stadighet. Om någon som var mycket trött satt och pratade vid bordet skulle denne kunna luta sina armar mot det utan att vara rädd för att bordet skulle börja gunga.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback